I dag tog vi beslutet att avliva Tootsie.
Frågan har varit uppe länge, det som fått oss att vänta trots hennes dåliga höfter är hennes aldrig sviktande underbara goda och glada humör.
Hon kunde ha ett tuggben liggande 2 m ifrån sig, Donna och Tikki skulle aldrig drömma om att ta det, om nu Tootsie bestämt sig för att det var hennes. Ändå visste dom att det kunde ta tid för Tootsie att resa sig.
Hon fick sådan power på slutet !

Vi hade bestämt med Kungsbacka disriktet att någon av de skulle komma hem till oss när det var dax. Det var Johanna som jobbade idag och det kändes jättebra.
Hon låg bak i bilen med luckan uppe hemma utanför huset som hon älskade.
Lollo matade henne med skinka och korvar och massor av pussar.
Sen fick hon en lugnade spruta som gjorde att hon somnade på 10 min.
Just att det tog lite tid och hon faktiskt blev sömnig och bara somnade in kändes väldigt skönt.
Man fick tid att hålla om henne, prata, och pussa, hon fattade absolut ingenting.

Johanna var kanonbra lugn o saklig. Hur kan man vara så ung och ha så mycket erfarenhet ? ! Hon är verkligen en kanonveterinär

Vi har sett henne hantera våra hästar o föl och det är alltid med stor känsla och kunskap.

Sen grät vi förstås men efter en stund började vi minnas allt roligt med henne.

Tootsie har varit på alla tävlingsplatser i hela Sverige och kände alla i islandshästvärlden.

När vi var på SM på Wången ( i Östersund)  bodde vi i husvagn. Tootsie valde att ligga i förtältet där temperaturen passade henne. Mitt i natten gav hon till ett dovt skall. Det lät inte som vanligt.

Då vi öppnade dörren stod en nöjd hund utanför med en fet kabanoss i munnen. Förmodligen stulen från någon grannes grill.

I Uppsala, på Tunabanan, valde hon att stanna på campingen, när vi gick till banan. Efter ett par timmar kom hon förnöjt gåendes på tävlingsområdet och letade efter oss.

Hon gick aldrig i koppel, hon skulle ju aldrig försvinna. Vid ett tillfälle då jag satt som domare på en tävling, skulle hon vara med mormor. Plötsligt ser Lollo, som sitter på läktaren, hur Tootsie spatserar över banan och fram till domarbåset.

Speakerns röst "Alla hundar skall vara koppl..... Jaså det är Tootsie"

Tootsie kommer att kremeras och begravas bredvid Ronja och Tilda.